Pussat en annan kvinna och sedan vilse i slummen
Äntligen sova lite utan att väckarklockan jagar upp en. Förmiddag fri men efter lunch var det igång igen med utflykt.
Efter frukost begav vi oss till torget och satte oss på en bänk för att ta det lite lugnt. Suttit en stund så dyker våra nya bekanta upp igen. Träffat dom vi andra ställen då dom gör ungefär samma resa som vi. Han från Italien och hon från Argentina. Dom började hälsa på Kristina med kindpussar. Kindpussar !?! Hur f-n gör man en sådan utan att åka dit på #metoo ? Mer hann jag inte tänka innan Argentinskan var kind mot kind med mig. Ok , det får bli all-in-Swedish-style. "Smack". En riktig bonnapuss på kinden så hon inte tror att en Viking fegar ur. En sekunds totalt vakuum och jag undrade om det skulle bli örfil eller pungspark. Alternativen uteblev och hon tittade både roat och förvånat på mig.
Vi pratade på och snart kom en enveten skoputsare och italienaren fick sina skor putsade i en rasande fart. Skoputsaren flyttade snabbt till Kristina som satt bredvid italienaren och hon började protestera men ögonblicket senare skrubbade han frenetiskt även på hennes skor. När han var klar vill han ha 90:- för besväret. Italienaren haffade en annan skoputsare och frågade vad han skulle ha för samma jobb. Ca 9:- . Vår skoputsare blev skitsur och klippte till kollegan med borsten. Han försvann som en oljad blixt och vi kunde pruta ganska hårt på priset om man säger så.
Senare hittade vi faktiskt en Starbucks. Gled in där och det fick dagens lunch. Efter lunch skulle vi bli hämtade på hotellet för en rundtur i området. Det var mycket noga att vi var klara i hotellets entré exakt i tid. Efter 30 min hade ingen dykt upp så vi ringde vårt nödnummer. Hon skulle ringa en viss person och dra åt tumskruvarna. 5 min senare kom en kille och tungan hängde som en slips. Han hade nog tinnitus i en örat efter telefonsamtalet från vår "räddare". Han visade oss skyndsamt till torget där en stor grupp stod och väntade. Guiden släpade iväg oss till en kyrka , gäsp. Sedan skulle vi gå till en väntande buss en bra bit därifrån och då kom regnet. Som tur var så hade vi regnjackorna så vi klarade oss. In i en liten buss och alla ångade av fukt så alla fönstren immade igen även chaffisens vindruta. Men det störde inte honom nämnvärt utan han höll jämna steg med övrig trafik. Det var som att åka i en ubåt , fukten rann överallt och man såg inte ut men maskinen gick för full gas.
Besökte olika ruiner som hade med Inka att göra. Gäsp ! En av ruinerna var dock intressant. Sacsayhuaman. Gigantiska stenblock på upp till 126 ton som var sammanfogade med en precision så man inte kunde få in ett dassapapper i springorna. Det kan man fundera på en stund om dom verkligen hade kunskap och resurser om detta eller hjälp från "annat" håll.
Detta var en av mina höjdpunkter och blev besviken när vi bara fick 20 minuter här. Vi hann titta runt lite och ta några bilder trots ösregnet. Övriga stopp var ruinhögar som var ganska ointressanta om man inte är väldigt intresserad av Inkans historia.
När turen var slut kördes vi tillbaka till stan och plötsligt stannade bussen på en gata och släppte av alla. Nu fick alla klara sig själva och en vag beskrivning att vi skulle gå två kvarter rakt fram och sedan höger för att hitta hem !!! Sedan stängde han dörrarna och bussen försvann som en fis i dimman. Jaha , där stod vi någonstans i en stad med 400.000 inv och det var beckmörkt ute med endast svag gatubelysning. Vi gick och gick utan att riktigt veta var vi var. Kändes så där lagom roligt när det mesta liknar slum och tiggare sträcker ut händer överallt.
Plötsligt kände Kristina igen en kyrka och vi hade en ny riktning att följa. Efter några felaktiga vägval kom vi tillslut till "vårt" torg. Till nästa resa ska jag skaffa en GPS-tracker. Själv är bäste dräng.
