Ingen bra dag i dag

  

Idag var det tänkt att vi skulle på utflykt till Titicacasjön och titta öar som är gjorda av vass.  Dessvärre mådde varken jag eller Kristina särskilt bra.  Den stora höjdskillnaden , tidsskillnaden och varit på resande fot från tidig morgon till sen kväll i 4 dagar i sträck så kände vi att det var tvunget med en vilodag.  Varken kropp eller knopp mådde bra så vi hoppade över utflykten till Titicacasjön och gick och la oss igen.  Vi sov båda två som grisar och vaknade inte förrän lunch.   Masa oss ur sängarna och vi kände oss som två trötta sengångare.  

Gick ner till torget och satte oss och tittade alla människor som passerade.  Det var nog dom som tittade på oss för det fanns inte många turister där.  Dom andra turisterna var väl ute och åkte vassbåt.  

Solen sken men det var ändå kyligt i luften och allt var jobbigt.  Men så ligger staden  på 3800 m.ö.h , så en blek turist som bor 5 m.ö.k. (Meter.över.kävlingeån) blir ganska knäsvag på den höjden.  

Hittade en restaurang nära hotellet där vi tog en lunch.  Smakade utmärkt med pizza från en vedeldad ugn och personalen var riktigt trevliga.  Vi gick tillbaka till hotellet och låg i sängen resten av eftermiddagen. 

När det började bli kväll drog vi oss ner genom mörka gränder mot torget.   Vågade inte gå för långt från vårt hotell när det var mörkt så det fick bli samma restaurang igen som vi åkt lunch på.  Men det blev ingen besvikelse , åt lika gott igen.  Det kommer att bli full pott hos Trip Advisor.  Tillbaka till hotellet genom samma skumma gränder och när vi kom upp på rummet stöp vi i säng.  I morgon ringer klockan 05:30 och sedan är det drygt 10 timmars bussresa som väntar.  Igen.

 
 
 
En riktigt god pizza bakad i vedeldad ugn smakade utmärkt.
 
 
 
 
Lilla torget i Puno på 3800 möh där varje steg var som att springa 100 meter.