Grand Canyon med erotiska inslag

Onsdag 14 Juni

 

Vi vaknade väl utsövda då sängarna var bekväma och rummet hade AC.    AC:n gjorde också att MC-kläderna var torra igen , vilket dom inte alltid varit vissa mornar när man vaknat. 

Vi hoppade över hotellfrukosten då priset låg på nivå att man fått ringa Lendo.  Stannade vid en mack istället och handlade lite färskt bröd , pålägg och dricka.  Satt i morgonsolen vid bensinpumparna och åt vår frukost med snöklädda berg i bakgrunden.  Det har sin tjusning det också.  Bensinen var i alla fall billig i Andorra , under 10:- / litern.  

Med frukost i magen så laddade Mikael GPS:en med nya fina vägar ner i Spanien och sedan västerut längs Pyrenéerna mot Atlantkusten.  Gränsstationen in till Spanien var en stor anläggning som var ordentligt bevakad.  Lite rörig och vi missförstod vart motorcyklister skulle ta vägen.  Vi såg en ledig passage där det stod en uniformerad vakt.  Ahh , han blir säkert glad om får besök av ett gäng motorcyklister.  Vi körde fram till honom.  Han var dock allt annat än nöjd med vårat val då denna passagen endast var till för turistbussar.  Lite surmulet tittade han på våra hojar och sedan grymtade han att vi kunde passera.   Dagens mål var Ordesa y Monte Perdido nationalpark , Europas svar på Grand Canyon.   En sak som vi märkte med att köra i Spanien var att vägarna var väldigt breda och fina.  Gissar att det ligger feta EU-bidrag bakom dessa byggen men det var knappt några bilar som körde på dom.  Biltrafiken minskade betydligt i jämförelse med övriga länder vi körde igenom.  Nästan lite ödsligt men samtidigt skönt att ha breda fina vägar för sig själv.  Vädret fortsatte vara bra med temperatur på över 30 grader innan middag och bara några vita molntussar på himlen.  Härligt men svettigt.  Men vi hade börjat vänja oss nu. 

Efter 28 mil på breda , slingrande vägar i bergen nådde vi fram till kvällens hotell som låg vid foten av Ordesa.  Vi kunde se det enorma bergsmassiv resa sig i bakgrunden.  Vi checkade in och fick en lägenhet i två plan.  Riktigt fräscht ställe.  Vi slängde in våra grejor på rummet och sedan stack jag , Mikael och Daniel iväg mot bergen för att titta på ”Grand Canyon”.  Jonas stannade kvar på hotellet och softade. 

Vägen upp till ”G-C” var branta och med många 180 graders svängar och smala skogsvägar med bottenlösa stup på ena sidan och på andra lodräta bergssidor.  Man körde väldigt lugnt och försiktigt med tanke på att staken räckte inte ens upp till knäna.  Utsikten var som ett vykort som passerade hela tiden framför mig och jag stannade flera gånger bara för att njuta av utsikten och ta kort.  När jag kom fram så var det en stor parkeringsplats där alla fordon fick parkera.  Mikael och Daniel var där och tittade sig omkring.   Bergsmassiven reste sig rakt mot himlen.  Men för att komma dit fick man promenera en ½ timme dit och ½ timme tillbaka.  Att börja vandra i bergen i 33 graders värme med MC-kläder och tunga kängor var uteslutet.  Mikael och Daniel körde igen men jag stannade kvar och började promenera en bit för få en glimt av berget.  Enormt vacker natur med ett fors mitt i skogen och berget i bakgrunden.  Vackert så man kunde bli religiös.  Vände efter en stund och gick tillbaka.  Tunga läderstövlar med en massa skydd i är inte gjorda för några längre promenader.  Jag lämnade stigen och tog en genväg genom en skog och över en äng.  Lugnt och stilla och inte människa någonstans.  Naturen är fin när man är ensam med den.

Plötsligt far det upp en tjej som skjuten ur en kanon från buskarna i bara trosor och en tunn T-shirt !?  Resten av kläderna har hon i handen.  Hon tittar på mig och ler generat och försvann sedan snabbt som en vessla i på en skogsstig.  Gissar att hon inte var ensam i buskarna.  Och här kom jag som en svettig ”Bigfoot” i MC-kläder och antagligen förstörde deras lilla erotiska äventyr i naturen.   Naturligvis ignorerade jag detta moraliska förfall och låtsas som ingenting och klampade vidare.  Mycket ska man se innan himlen ramlar ner. 

När jag återhämtat mig från denna chockerande händelse körde jag ner för berget igen och utsikten från vägen var otrolig och full av nya fantastiska vyer runt varje hörn.  Körde en extra omväg ner till hotellet och hamnade på en mindre väg som slingrade sig längs en fors.   På andra sida av vägen var en bergsvägg som lutade över vägen.  Ibland känner man sig liten , men känslan att köra där var hissnade. 

Stannade , parkerade motorcykeln vid vägkanten och gick upp och satte mig på en klippa en bit ovanför vägen.  Utsikten över motorcykeln på den slingriga vägen med en lutande bergvägg på ena sidan och en dånade fors 20 meter rakt ner från vägkanten.  Fortfarande höga berg med vita toppar på i bakgrunden.  Korkade upp en ny flaska fesljummet vatten och åt en halvsmält snickers.  Ibland är livet bara så fint.

Tillbaka till hotellet där satt Jonas i trädgården och surfade på nätet och hade en kall immig öl på bordet.  Jag gick upp och duschade , bytte om och gjorde honom sällskap. 

När alla var samlade spelade vi lite pingis , drack några stora starka öl och spelade lite mindre bra pingis.  Fan , bordet måste blivit mindre och mindre.

Efter en svettig match var det dags för mat.  Vi stannade på hotellet och gick ner i matsalen som var mycket inbjudande.   Kyparen rekommenderade deras trerätters meny.   Vi tyckte den såg lovande utan så vi följde kyparens rekommendation och den gjorde oss inte besvikna.  Mycket läckert upplagd och smakade lika bra som den såg ut.   En bra avslutning på en riktigt fin dag.
 
Pyreneerna
 
 
 
 
 
Bensinstationsfrukost i Andorra.
 
 
 
 
Smakade utmärkt.
 
 
 
 
Mot Spanien.
 
 
 
 
Underbar natur.
 
 
 
 
Skönt med tunnlarnas svalka.
 
 
 
 
Mmmm.
 
 
 
 
Livet är fint.
 
 
 
 
Plötsligt runt ett hörn.
 
 
 
 
Vatten och skugga.
 
 
 
 
Fikadags.
 
 
 
 
Daniel redo för nästa etapp.
 
 
 
 
Helt underbara vägar och natur.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ordesa y Monte Perdido.  Europas svar på Grand Canyon
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Var bara tvungen att stanna på flera ställen och bara njuta av utsikten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Utsikten från hotellfönstret.  Inte så pjåkigt.
 
 
 
 
Underbar 3-rätters middag.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bara glada miner i detta sällskapet.
 
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Mc-resa. Spanien. 2017
Taggar: Andorra, BMW K1200LT, Honda VFR 1200, Kawasaki Z1000, Mc körning, Mc touring, Mc vägar, Pyrenéerna, Spanien, Triumph Sprint, mc resa, mc semester