Andorra. En vacker stad med blodiga revben

Tisdag. 13 Juni.

Efter en bra frukost vid poolen var det dags att rulla vidare mot nya mål söderut.  Vi höll oss som vanligt till det mindre vägnätet som slingrar sig genom berg och skogar.  Små byar i lantlig idyll är sköna ställen att stanna på och sträcka på benen och hälla i sig vatten och tugga på en Snickers medans man njuter av omgivningen.

I någon större by så kan det plötsligt dyka upp en supermodern supermarket.  Då är det läge att handla lite av varje när sortimentet är större än vad vi brukar vara vana vid.   Parkerade och av med alla svettiga MC-kläder.  Chocken blev total när det kunde skilja nästa 15 grader mellan ute och inne temperatur på dessa supermarkets.  Man nästan gick och frös där inne.  Brrrr.    Detta varuhus , som sålde allt från salva till mormors vårtor till dagsplockad frukt från lokala odlare , kunde inte uppbringa kallt vatten på flaska !?   Men det stod rader med kylskåp fyllda till bredden med Coca Cola , Fanta , Sprite och mängder av okända läskeblasksprodukter.  Men en liten kyl med några flaskor vatten , icke !!  Man fick ta det som stod ute i lokalen.  Nåja , nu var det ganska svalt i lokalen så när jag kom ut med vattnet så var det helt ok. 

Efter att tuggat i oss lite fika och sköljt ner det med ljummet vatten rullade vi vidare mot kvällens mål , Andorra. 

Andorra som är ett av världens minsta länder ligger på ca 2000 meters höjd upp i Pyrenéerna.  Motorcyklarna fick jobba när vi tog oss upp i bergen , men vägarna var fina och breda , men plötsligt kom det två kossor obekymrat vandrades på vägen !?!!  Man gäller att inte slöa till.

Vi hade bokat rum på Hotell Novotel i centrala delen av huvudstaden Andorra La Vella.  Vi hade knappat in hotellets exakta position på GPS och att ta sig dit i en sådan pyttestad i pytteland kunde väl bara vara att köra med en hand på styret och glida in i staden.  Trodde vi !!!     

Denna lilla stad hade en trafik så man trodde man hamnat i rusningstrafik till utförsäljning i Ullared.  Gatorna var slingrande med massor av korsningar , rondeller , rödljus och gatorna var ibland branta som skidbackar , upp och ner.  Det var nästan panik om jag hade behövt stanna i sådan backe med 400 kilo motorcykel.  Lund är rena semestern att köra i jämförelse.  Mitt i denna kaosartade körning verkade det som landets polisskola hade alla sina elever ute för att träna trafikdirigering.  Givetvis hoppade det fram en polis stup i ett och vinkade oss bestämt åt ett helt annat håll än vad GPS:en hade tänkt sig.  Hann passera både en och två korsningar innan GPS:en hade räknat om till en ny rutt men då hade vi redan passerat där vi skulle svänga i ny nya rutten.  GPS:en räknar om och vi kör för långt igen.  GPS:en räknar om och vi kör för långt igen.  Osv , osv.  

När GPS:en äntligen hann räkna ut en rutt som vi inte hann sabba och kunde följa , så nog fan hoppade det fram en polis och vinkade oss åt ett annat håll.  Hade det inte varit för att han hade en stor fet revolver i hölstret så hade jag förklarat för konstapel att antingen flyttar du på ditt feta arsle eller så får du åka på framskärmen hela vägen till hotellet !   Som sagt , han hade en stor fet revolver.

Fördelen med elektronik är att det aldrig blir sura , trötta och börja svär ve & förbannelse när det börjar bli motigt utan fortsätter lugnt och outtröttligt att leverera , till skillnad från sin förare !! 

Till slut ser jag målflaggan på skärmen och runt sista hörnet uppenbara sig Hotell Novotel stora fasadskylt som en hägring. 

Hotellet såg fint ut på bild men var ännu finare när vi steg in i en värld av marmor , glas och fina blomsterarrangemang.   Rummet var fräscht och snyggt.  Utsikten från fönstret var kalasfin med centrum rakt utanför , en fors som passerade 10 meter från hotellet och allt inramat av Pyrenéerna bergstoppar i bakgrunden. 

Nyduschade och med den minst skrynkliga T-shirten på mig vandrade fyra skånska knuttar ut på Andorras De Valles gågator bland hypermoderna hus blandat med äldre välbevarade hus och konstverk som visade att detta landet hade minsann gott om kosing i kassakistan.  Började med att ta varsin öl och njuta av allt som fanns att titta på. 

Snart började magen säga ifrån lite mat vore på sin plats.  Hittade ett ställe där menyn såg lockande ut.  Skulle vara gott med kött men då jag och 99% av jorden kockar har helt olika åsikter om vad ”Well-done” har för innebörd när man tillagar kött så är det alltid lika mycket ångest när man tittar på kött i menyn.   

Hm , ”Ribs”  det kan man inte misslyckas med och ser bilden framför mig av tunna fina revben.  Det tar vi , vad kan gå fel ?   Det sket sig duktigt kan jag säga.

Kyparen kommer med tallrikarna och jag gnuggar händerna av förväntan. 

-Men , va fan!  Har dom slaktat en blåval och gjort ”ribs” av den ?? 

Revbenen var tjocka som ett trappräcke.  Köttet var ännu tjockare och hade nog bara sett en stekpanna på bild innan den hamnade på min tallrik. 

Skar i köttet men det var fullständigt oätligt.  Hade behövt en hakklapp med uppsamlingsficka och dräneringspump för att inte bloda ner hela tröja om jag skulle försökt äta.

Tågade in mot kyparen som kom som ett skott när han såg en kund komma i stampande marschtakt med sin tallrik i näven.  Förklarade i detalj hur en riktig köttbit ska tillagas och han nickade så han nästan skelögd. 

30 minuter senare kom kyparen ut med tallriken igen.  Blev bättre , men nu hade mina vänner redan ätit upp sin mat.   Suck !!!  Får bli pizza i fortsättningen. 

Efter restaurangbesöket vandrade vi vidare på gågatan och tittade på allt fint staden hade att visa.  Riktigt trevlig stad.  Livet är fint.

 

En stadig frukost. 
 
 
 
 
 
Jonas och Mikael.
 
 
 
 
Ett av många stopp i små mysiga byar på den Franska landsbygden.
 
 
 
 
Motorcykelsnack ligger aldrig långt borta.
 
 
 
 
Solskyddsfaktor var ett måste dessa dagar.  Då speciellt i nacken mellan jackkragen och hjälmen.
 
 
 
 
Två tunnor med öl hade varit fint och ha med sig.
 
 
 
 
Mikael spanar efter frukt.
 
 
 
 
Fikastopp under skuggan av några träd.
 
 
 
 
Jonas drömmer sig bort.  Notera hans leende.    :o)
 
 
 
 
Ride on.
 
 
 
 
Varmt , varmt.
 
 
 
 
Fina vägar till Andorra.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Då var vi inne i Andorra.
 
 
 
 
Man får vara beredd på det mesta.
 
 
 
 
Kvällens hotell.
 
 
 
 
Pampig entré.
 
 
 
 
Ingen dum utsikt från rummet.
 
 
 
 
Gågata i centrum.
 
 
 
 
Fanns alltid något att titta på.
 
 
 
 
Fyra skåningar i Andorra.
 
 
 
 
Allt toppmodernt i staden. 
 
 
 
 
Dags att äta.
 
 
 
 
Det var en jobbig historia.
 
 
 
 
Övriga nöjda.
 
 
 
 
Ett kontverk på bergssluttningen utanför staden.   Om det var upplyst eller placerat där blev vi aldrig kloka på.
 
 
 
 
Gammalt och nytt blandat på ett fint sätt.
 
 
 
 
En glass slinker alltid ner så här på kvällen.
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Mc-resa. Spanien. 2017
Taggar: Andorra, BMW K1200LT, Honda VFR 1200, Kawasaki Z1000, Mc körning, Mc touring, Mc vägar, frankrike, mc resa, mc semester