Welinders reseblogg.blogg.se

Klockan ringde 05:00. Helt mörkt ute. Dags att åka morgonturen med smala-båtarna-med-feta-motorer. 

När vi lämnar lodgen steg solen upp och medans vi åkte så värmde solen mer och mer. Härlig känsla. Vi passerade en restaurang som stack ut ur djungeln. Vi fick bevittna den evig kampen mellan personalen och Cappuccinoaporna. Att snatta godsaker direkt från borden var mycket enklare än att hoppa runt i träden och leta mat. Diverse fåglar och en del Leguaner hittade vi åxo. Vi fick även smaka på det första regnet. Var dock inte värre en ett vanligt Skånskt sommarregn. Men det dök upp lika plötsligt som det försvann.
Tillbaka på lodgen så serverades det frukost. Smakade bra.

 

 

 

Efter frukost fick vi en guidad tur genom lodgen område. För oss var det bara en massa grönt men när guiden berättade och visade så fick man en annan vetskap om vad som döljer sig i denna gröna värld. Tex i vilka träd man kan hitta vatten om man går vilse i djungeln. Lodgen har en Egen anläggning där dom föder upp grodor och fjärilar. Grodorna var av den typen som indianerna fick sitt gift ifrån och smörja in pilarna för att döda tex apor.
Enligt guiden var den 4 cm långa grodan helt ofarlig att hålla i handen. MEN blev den stressad så började den svettas ut sitt gift på kroppen. Det var då indianerna strök sina pilar mot den svettiga grodan. Pil i apa , gift i blodet , apa död.
Så länge man inte fick in giftet i blodomloppet så var det alltså ingen fara. Fick man det i ögonen eller munnen så blev "hard time" som guiden uttryckte det.
Alla tittade hypnotiserat på den lilla färgglada grodan. Grodan hoppade plötsligt fram 1 cm. Lika plötsligt hoppade hela gruppen bakåt 2 meter och höll på att riva ner inredningen. Guiden flinade hel vägen ut.

Kristina och jag gick ner till till stranden och satte oss på en skuggig plats bland några palmer och hade Karibiska havet framför oss som slog in på den svarta stranden.
Jo , sanden är svart. Antagligen från alla hundratals vulkaner som varit aktiva här under tusentals år. Vyn är väldigt lik många av dom foton man ser som jordenruntseglare delar med sig av när dom ska visa det bästa. Inte en enda jäkla plastsolstol ,skrikande unge som jagar en badboll , försäljare som ska kränga solglasögon , ingen dunkande discomusik , inga jetski , bara vi och naturen.
T.o.m jag som inte gillar stränder satt och njöt. Då är det jäkligt fint om det ska kunna imponera på mig.

Bada var dock helt förbjudet både i floden och havet. I floden fanns Kajmaner som åt människor. För två år sedan blev ett barn uppätet av en Kajman bara några hundra meter därifrån.
I havet är det strömmen som är grym. Den drar ut den bästa simmaren på nolltid och sedan gör hajarna resten.

Efter en stadig lasangelunch var det dags för en båttur långt in i små kanaler i regnskogen. Båten gled sakta fram genom detta magiska landskap. Växterna hängde ner i vattnet på båda sidor. Någon strand fanns inte. Omöjligt att gå i land.
Skogen var verklig oigenomtränglig av en massiv massa av tusentals olika växer , buskar och träd. Papegojor i regnbågens alla färger flög förbi , ögon på Kajmaner stirrade på oss när vi gled förbi. Alla satt och glodde som ett gäng alkoholister på studiebesök på Systembolaget centrallager.
Båtföraren stänger av motorn och allt blev så tyst så det var nästan overkligt. Ingen sa ett ljud. Bara några fåglar skrek till. Någonting knakade inne i skogen. Det var en känsla så man nästan rös i kroppen när båten helt ljudlöst gled fram och skogen grenar och blad stök längs båtens sidor. Naturen är Gud. Allt annat är bullshit.
Tillslut kommer vi inte längre då ett träd har ramlat och blockerar vägen. Antagligen hade vi inte kommit mycket längre med båt. Vi fick backa ut och vända för att ta oss till dom större vattendragen. Helt obegripligt hur föraren kan hitta här inne. Men är man född i skogen så lär man sig hitta.
Dusch och sedan middag ihop med vårt trevliga sällskap.

 

 

 

En otrolig fin kväll med en fantastisk stjärnhimmel.