Söndag.
Årets Mc resa har börjat. Vi samlas på Shell i Löddeköpinge och sedan kör vi gemensamt över sundet , genom Danmark ner mot i färjan i Rödby.
En transportsträcka så är lika upphetsande som att stå vid strandkanten och titta på landhöjningen.
Löste biljetter till färjan och vi slank ombord innan dom stängde grindarna.
Janne som till årets resa köpt ny motorcykel har även fått en ny toppbox monterad. Visade sig att den var på väg att lämna cykeln. Fram med verktygen och fem tekniker av olika kaliber lyckades få fast boxen igen.
Snyggt om han hade tappat den på Autobahn och den hade blivit överkör av 12 långtradare.
Efter en fika på färjan fortsatte färden ner till Hamburg där tåget ska ta oss till München under natten.
Detta året gick det smidigt att köra raka spåret till järnvägsstationen som ligger mitt inne i stan.
En pizza i magen och en kasse öl i bagaget innan det var dags att köra ombord motorcyklarna på tåget. Alla svettades när man närmade sig tågvagnens. takhöjden är bara 158 cm och där ska cyklarna med förare in.
Min cykel mäter 154 cm med vindrutan i nederst läget !! 4 cm tillgodo !!
Man ligger med huvudet på tanken och ändå slår man i hjälmen i taket. Nu ska man Man har benen nere och stöttar när man vingla ombord 400 kilo motorcykel i krypfart.
Man måste se ut som en havande groda i skitande ställning när man vinglar omkring på tåget.
När denna genanta procedur är avklarad ska fem välbyggda skåningar med packning och Mc kläder klämmas in i en sovkupé med en golvyta på ca 2 kvm. Efter några Goa öl och sängarna var bäddade fick man klämma in sig på britsen som saknar allt vad komfort heter.
När alla äntligen kommit till ro och tåget börjat rulla och man tror att tåget rörelse ska vagga en sött till sömn så blir vi varse att i grannkupén bor en barnfamilj med minst en skrikande baby. Väggen mellan våra kupéer var lövtunna och ungen måste legat med trynet rakt mot väggen gallskrikit. Ungefär 10 cm från mitt öra.
Efter en halvtimmes vrålandes hade man lust att slita upp dörren med gångjärn och allt och skrika: Kvinna , fram me brösten och mata ungen så vi får sova.
Snabbt insåg jag att denna genialiska ide nog inte skulle bli så framgångsrik.
Det var bara att bita ihop.
