Welinders reseblogg.blogg.se

Upp klockan sex. Inte en minut att missa idag.  Först ner till frukostbordet.  Där fanns en av de största frukostbufferna jag sett.  Mat för ett helt regemente + lunchlåda. 

Mätta som jästa öltunnor vaggade vi ner som fulla ankor till motorcyklarna.  Pust å stön , men vi kom iväg.  

40 min senare var vi framme vid racingbanan.  Blev stoppade av en vakt som hade samma tandstatus som en rysk hockeyspelare på 70-talet.  Han pratade lika bra engelska som jag pratade hebreiska.  Vi fick vända.  

En bit därifrån stod en dam och vinka med en P-skylt för Mc.  Visade sig vara en familj som såg en chans att tjäna en hacka genom att upplåta sin garageuppfart , gräsmatta och rabatter som Mc-parkering.  Deras uterum hade förvandlats till omklädningsrum för både damer och herrar, och förvaring av hjälmar , kläder och stövlar.  

I garaget kunde man köpa dricka.  Och då snackar vi inte kranvatten....  

 

Väl på området vimlade det av stånd där man kunde köpa allt bling bling som hör till en Mc-tävling till..  

Alla större tält hade minst en ung tjej i högklackat , kjol som var för liten redan innan hon tvätta den i 90 grader och en bh som satt 30 cm högre upp än vad moder natur hade placerat det som skulle finnas i den.  Ja , ni fattar.... 

Givetvis ignorerade vi detta moraliska förfall och vandra vidare mot det som attraherar gamla gubbar med håravfall. 

Är det någon som vet hur man grillar så är det Tyskarna.  Här låg olika grilldofter täta som barren i en myrstack.  

Mätta och belåtna letade vi upp våra platser på läktaren.  I dag var det träning och kval och det var tuffa tag.  Bara vid den kurvan vi satt åkte fyra stycken av så gräs och grus sprutade omkring.  Men förarna bara reste sig upp som det var väl inget märkvärdigt att vurpa i 150km/h rakt ner i asfalten, kasa si så där tio - tjugo meter för att sedan plöja som full anka rakt in i gruset med en 200 kilos motorcykel vilt studsandes vid sidan om.  

 

Vädret var som en Svensk midsommarafton.  Plötsligt regnar det och sedan sken solen så man såg ut som en nykokt kräfta i nyllet när vi kom hem.  

När vi rullade in i hotellets parkeringshus kunde jag plötsligt inte få i någon växel på motorcykeln !?!!  Där stod jag med en död 260 kilos järnhög som inte gick att köra en meter.  Fram med verktygen och efter lite mek så fick Jonas och jag ordning på maskineriet igen.  

En BMW går aldrig i sönder , den är bara i behov av lite extra service ibland.

 

Efter dusch så vandrade vi ut i den folktomma staden.  Mikael hade hittat ett tips på nätet om en kanonrestaurang.  Vi letade förgäves utan att kunna hitta den så det fick bli en annan sylta istället.  När vi kom hem till hotellet upptäckte vi att restaurangen låg i samma hus som hotellet.  Ops !!!